En liten uppdatering.

Hej hallå!
 
Tänkte att jag skulle titta in hit och skriva en liten uppdatering. Nu var det ju ett tag sen sist igen. Jag hinner liksom inte med allt som jag tänker. Men någon gång ska jag komma tillbaka på banan igen har jag tänkt.
 
Nu ni tänkte jag berätta hur allt ligger till. Jag ska flytta! Till Luleå. Hur galet är inte det? Men det känns väldigt bra alltihop. Pelle bor ju upp i Luleå och vi lever i en varsin resväska känns det som. Vi flyger fram och tillbaka för att få till det att vi ska ses. Samtidigt som jag jobbar varanan helg. Ledig på veckorna när han jobbar. Men det har gått bra fram tills nu. Nu känner vi att vi är redo att satsa och se om vi trivs att ha en vardag tillsammans.
Jag såg i februari att dom sökte undersköterskor på IVA i Sunderbyn i Luleå. Slängde ihop ett cv och kickade iväg. En vecka senare så ringer chefen upp mig och vill ha mig på intervju. Jag flyger upp, sover jättedåligt på grund av nerver som spökar. Duger jag? Har jag nog med erfarenhet för att dom ska vara intresserad av mig?
Då jag var på gång att söka så pratade jg med några på mitt nuvarande jobb som sa till mig, "det är klart du kommer få det Amanda!" Men själv så vågade jag inte hoppas på för mycket. Var så inställd på att jag inte skulle få det, bara för att jag inte skulle bli så besviken om det skulle bli ett nej.
En vecka senare var jag hemma i Enånger. Sov hos Agnes när det ringer dolt nummer. Flyger upp ur sängen. Tror först att det är från jobbet i Uppsala, eftersom dom skriker efter extrafolk. Men nej, det är från Sunderbyn. Chefen där som ringer och säger att dom har ett jobb åt mig om jag är intresserad. "Är det sant?!" svarar jag och förstår inte riktigt vad som händer. Tackar och lägger på. Agnes ser på mig och frågar, "vem var det? vad sa dom?"
Jag svarar; "Jag har fått jobb i Luleå". Lyckoruset var maxat kan jag lova. Herregud.
 
Ringer till Pelle och försöker "kall-prata" lite innan jag kläcker nyheten. Han vart minst lika glad som mig, om inte ännu mer. ♥
 
Så, nu har jag sagt upp mig på mitt fantastiska jobba här i Uppsala. Känns vemodigt men samtidigt känns det så bra. Jag ska flytta upp till Luleå, 85 mil uppåt i avlånga Sverige. Jag har fått en heltidstjänst på 100%.
Jag är så taggad på att börja på en allmän iva-avdelning. Förstå vad jag kommer lära mig! Jag hoppas på att jag får en bra handledare som skolar in mig och att jag ska trivas. Trivas på jobbet och framförallt med Pelle. Men jag har en väldigt bra magkänsla för det här. Men det är mycket runt i kring som ska fixas. Lägenheten ska hyras ut, till någon som känns bra. Jag ska packa ihop mig själv, mina kläder, lite prylar och bli sambo med den bästa killen jag vet. Livet!
 
På tal om Luleå, så flyger jag upp imorgon. Längtar som en tok. Även om jag åkte därifrån i måndags. Så nu ska jag ta och packa ihop lite kläder, sätta på mig ett ansikte och äta middag. Sen ska jag faktiskt jobba inatt också på det. Haha. Fullt ös. Jag har även nedräkning på hur många pass jag har kvar på NIVA. 27 pass. Det går långsamt nedåt. Min sista arbetsdag, 5 juni känns långt borta. Men samtidigt är det inte så långt kvar. Nu är det bara att köra på!